brann det ner eller brann det upp?

Okej, mina vänner. Ni flesta kanske vet, men jag ska berätta ändå.
Halv sex imorse vaknade jag till av plingan ner till mitt rum. Jag hann aldrig uppfatta det riktigt. Men sen hörde jag hur pappa ropade på mig. Jag tittade på klockan och sen plingade det igen. Jag försökte skynda mig upp ur sängen och frågar vad det är. Pappa säger; ”Ni måste klä på er och gå ut det brinner.” Min första tanke var att det brann i huset men sen sa han; ”Det är ute, men gå upp ändå”. Jag fattade ingenting. Men gick tillbaka till mitt rum och satt på mig lite kläder. Uppe var det tomt så vi gick ut och jag såg ingenting, fattade inte. Sen när jag tittade åt höger så såg jag hur det lyste så jag gick bort och runt huset och såg vårat vedskjul stå i lågor. Jag vågade inte gå längre fram utan stod mest och tittade ett tag. Sen kom mamma och ja. Vi gick in igen och började titta ut genom köksfönstret. Det var lite svårt att förstå. Jag har aldrig varit så nära en sån stor brand förut.
Vi gick sedan in till mammas och pappas sovrum för jag tänkte att vi kunde se bättre ifrån där. När jag stod där kände jag värme i ansiktet. Och om man tog på fönstret så var det också varmt. Brandkåren kom, väldigt sent efter vi hade ringt, och släckte elden. Dom sprutade också vatten på huset så det inte skulle ta eld på något sätt.


Läs hela artikeln HÄR

Hade det blåsit så kunde elden ha tagit sig till huset. Det är en hemsk tanke. Polisen säger att branden är anlagd. Det är ju typ omöjligt att det kan ta eld när det inte finns någon el, gas eller nå slags vätskor där inne som kan fatta eld och när det är 20 minus ute. Jag har bara så svårt att förstå det. Vem tänder eld på ett vedskjul vid fem på morgonen? En uteliggare som frös? Knappast småbarn som leker ute så tidigt på morgonen. Är det någon som vill skrämma oss? Någon som hatar oss. Jag kan lova att min dörr ut kommer vara låst och orörd dom närmaste dagarna.

Ärligt talat. Min största rädsla är att vårat hus ska brinna ner. Att allting man har här inne ska försvinna. Speciellt alla foton och saker som inte går att ersätta. Tanken på att det skulle hända, ja jag vet inte. Det värsta som skulle hända. Jag har som sagt aldrig varit så nära en brand förut, så nära en brandbil och brandmän som släcker en eld. Synen kommer nog aldrig försvinna ur minnet. Det är också en speciell syn att se fyra poliser stå i köket.
Jag ska försöka tänka på annat nu. Jag ska göra en grej och resultatet av det får ni se senare ikväll.


Det syns inte på bilden men där vid snön så ryker det fortfarande. Det är fortfarande glöd. Och allt är förstört.

Annonser

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s